Jämtlandstriangel 2010

Årets första besök i jämtlandsfjällen blev den kallaste fjällupplevelsen. För första gången har jag frusit så jag har haft ont. Det var en häftig och lärorik tur. Temperaturerna var inte extrema men i kombination med ganska starka vindar var kylan minst sagt påtaglig.

Vi planerade att göra den klassiska jämtlandstriangeln mellan Storulvån – Blåhammaren – Storulvån. Tyvärr så var vårt tåg försenat med drygt fyra timmar och vi kom därför iväg sent på eftermiddagen. Halvvägs till Sylarnas fjällstation ligger vindskyddet Spoijme och när vi kom dit visade vindmätaren mellan 15-20 m/s i nästan rak motvind. Solen hade precis gått ner. Ca 15 minusgrader och det började att snöa. Valet var inte så svårt så efter en macka och lite kaffe bar det av tillbaka till Storulvåns fjällstation.

På väg mot Blåhammaren från Storulvån. Fortsatt kallt och blåsigt men medvind.

Patric och Carl vid vindskyddet Ulvåtjärn strax innan den riktiga stigningen mot Blåhammaren startar.

Carl med lite isbildning i skägget.

Vindskyddet Ulvåtjärn

Den var inte många minuter man stod stilla och pustade för då kylde vinden ner oss. Det gjorde verkligen ont efter att ha pausat i vindskydden. Med ca 20 minus och lätt fuktiga (svettiga) som gjorde att vi blev snabbt kalla ökade vi tempot direkt efter våra raster för att få tillbaka värmen.

Vi kom aldrig till Sylarnas fjällstation utan fick njuta av Sylmassivet på avstånd.

Heltäckande klädsel var ett måste så fort det inte var ren medvind. De vita fläckarna dök upp bara på några tiotalssekunder om ansiktet exponerades för vinden. Patric ser ut att tillhöra Polisens insatsstyrka.

Ankomst till Blåhammarens fjällstation

Blåhammarens fjällstation är den högst belägna fjällstationen i Sverige (1086 möh) och samtidigt den minsta.

På Blåhammarens fjällstation finns bastun med den finaste utsikten.

Det var premiärhelg för säsongen på Blåhammaren. Förutom oss hade det även dykt upp en kille från nederländerna som gick på Snöskor. De hade inte fått igång värmen ordentligt. Det har inte snöat lika mycket som det brukar så de hade för lite isolerande snö i den kalla vinden. Det var 9 grader i matsalen när vi åt middag. Köket på Blåhammaren går verkligen inte av för hackor. Det serverades trerätters middag på lördagskvällen som smakade utmärkt och det var mycket bra service.

Snabbt mössbyte i minus 25 grader med lätt motvind. Det största problemet på tillbakavägen var att våra skidglasögon frös igen.

Det är en fin platå högst upp vid Blåhammaren, efter de första kilometrarna såg går det sedan nästan utför hela vägen till Storulvån och det är mycket lättåkt.

8 thoughts on “Jämtlandstriangel 2010

  1. Kommentar gällande: “Patric ser ut att tillhöra Polisens insatsstyrka.”

    Näe och stop stop stop.
    Jag vill ju se ut som en Ninja ju…
    Det har jag alltid velat…
    Dumma dig!
    😉

  2. Tackar, det var inte direkt kvalmigt men alldeles fantasiskt förträffligt ändå. Det blir nog en fjällrunda till i vår. 🙂

  3. Härliga bilder Calle. Stort tack för länken. Bilden på dig med is är suverän och jag måste säga att tanken på en varm bastu däruppe är alldeles underbar. En mes som jag skulle dock duscha varmt också.

Leave a Comment