Vänner dyker upp

Lappsjukan infann sig inte som tur var trots ett dygn i ensamhet. Morgonen var lite kall och jag tog verkligen god tid på mig. När jag väl kom iväg så paddlade jag söderut, via Styrsö Tången för bunkring. Jag hade givetvis glömt köttet i frysen. Strax utanför Valö mötte jag de första vännerna. När vi kom iland på Valö fanns där redan gamla vänner och även nya bekantskaper.



Själv på havet

Idag paddlade jag ut själv till ett skär mellan Stora Känsö och Galterö i Göteborgs södra skärgård. På vägen ut funderade jag på hur det kommer att bli att vara ute själv i ett dygn. Kommer jag att bli lappsjuk? Det var otroligt avkopplande och jag satt länge och njöt av den vackra solnedgången. Utan tendenser till att bli lappsjuk!