Efter sju dagars paddling i Stockholms skärgård i min havskajak känner jag mig ändå inte riktigt tillfreds. Det var väldigt fint och att jag inte känner mig tillfreds beror på att jag upplevde att vi inte hann med allt som jag skulle vilja. Skärgården är stor och vi hade bestämt oss för att paddla ytterskärgård från söder till norr. Att vi valde den riktningen visade sig vara ett lyckokast för vi hade medvind i stort sett alla dagar. Jämfört med vädret på västkusten under samma period så har vi haft kanonväder :)
Patric
Carl Johan
Patric, Carl Johan och jag gav oss iväg från Ankarudden på Torö. Vi rundade Öja och Landsort för att sedan leta oss upp genom skärgården. Vår plan att paddla ytterskärgård ändrade vi så fort vi hade rundat Öja och insåg de stora avstånden. Vi ville ha mer närkontakt med skärgården. Den längsta överfarten blev ca 11 km.
Patric utanför landsort
Jag föredrar ändå att ligga och paddla relativt långt ut i skärgården. Långt inne så blir det mycket grönska på öarna och mycket flyter ihop. När det öppnade upp sig och vi fick snirkla bland kala skär trivdes jag allra bäst.
Vi blandade väldigt fina tältplatser med mindre fina. Den här var en höjdare, Nordost om Ornö.
Liksom den här på St Alskär
Under hela turen så var det inga större missöden. Lite skavanker och ömmande kroppsdelar samt någon felnavigering var det ända vi kunde uppbåda. Vi såg mycket havsörn, framför allt de första dagarna i de södra delarna av skärgården. Trots att vi befann oss i industrisemestern så var det ingen trängsel. Längre in i skärgården var det relativt mycket båttrafik och där såg vi även andra paddlare. Längre ut var vi i stort sett själva förutom några segelbåtar.
Utanför Utö så är det ett skjutfält. Vi blev inte beskjutna utan kunde smyga oss in och ta en fika. På flera platser finns det kvar bunkrar och ankringsplatser för flottan.
Fler bilder finns redan på min nya sajt kayakr.net och där kommer även en mer utförlig beskrivning av turen att komma någon av de närmaste dagarna.