Downhill Mountainbike i Gesunda, Dalarna!

Mountainbike! En omväg på 30 mil till Dalarna efter 7 dagars havspaddling i Stockholms skärgård för en dags downhill. Kan det vara värt den omvägen? Absolut! Är det fortfarande värt omvägen och dryga tusenlappen när dagen summeras med lite skrubbsår och skavanker? Definitivt!

Vi hade nämnt det någon gång före paddlingen men downhillplanerna tog fart de sista två dagarna under paddlingen i Stockholms skärgård Beslutet att verkligen köra till Gesunda togs när vi hade lastat kajakerna och startat bilen i Roslagen. Efter en frukost på Statoil i Hofors så kom vi lagom i tid till de öppnade liftarna i Gesunda utanför Mora i söndags morse.

Patric och jag hade aldrig åkt downhill innan utan hyrde utrustningen på plats. Våra framdämpade cross-country cyklar hade nog inte klarat av påfrestningarna här. Personalen i butiken och liftpersonalen var mycket sympatiska och vävilliga. Efter ett par försiktiga uppvärmningsåk i den gröna pisten ökade vårt självförtroende och vi vågade oss på blåa, röda och även rödsvarta pister. Vi tog oss ned, kanske inte lika snabbt och graciöst som de flesta andra.  På eftermiddagen tog downhillpremiären slut för mig i den rödsvarta pisten Accelerator  när jag råkade att vurpa. Med några skrubbsår, lite lätt muskelvärk och stukat självförtroende så bestämde jag mig för att fotografera istället.

drop

Patric testar de byggda droppen.

tuff

Det fanns flera duktiga tjejer som körde riktigt coolt. Vår avslappnade stil i joggingbyxor var kanske inte lika fräck som den här tjejens svarta stealth klädsel.

tuff

En till cool tjej på Gesundaberget!

Magic carpet

Patric cyklar koncentrerat i de välpreparerade spåren. Här i Magic Carpet.

patric hoppar

Patric är riktigt duktig på att hoppa. Själv lättade jag mer från marken än hoppade.

jumper

De lite mer rutinerade hoppade på allt som gick att hoppa på.

jumper

En del kom riktigt högt.

vurpa

Jag var inte den enda som vurpade. Allt gick bra. Han fick inte ens ett skrubbsår.

view

Utsikten från Gesundaberget var storslagen.

Pisterna/Lederna utgår alla från toppen i alla möjliga riktningar med nivåer för alla, både nybörjare och erfarna. I år hade de märkt av ett ökat intresse för downhill och kommer att fortsätta satsningen med byggandet av fler downhillpister. Har ni inte prövat mountainbike så gör det! Det är riktigt roligt. Jag vill redan ut med min crosscountry hardtail mounatinbike igen och kommer framöver att krydda det med downhillutflykter.

7 dagar i Stockholms skärgård

Efter sju dagars paddling i Stockholms skärgård i min havskajak känner jag mig ändå inte riktigt tillfreds. Det var väldigt fint och att jag inte känner mig tillfreds beror på att  jag upplevde att vi inte hann med allt som jag skulle vilja. Skärgården är stor och vi hade bestämt oss för att paddla ytterskärgård från söder till norr. Att vi valde den riktningen visade sig vara ett lyckokast för vi hade medvind i stort sett alla dagar. Jämfört med vädret på västkusten under samma period så har vi haft kanonväder :)

patric paddlar

Patric

carl johan

Carl Johan

Patric, Carl Johan och jag gav oss iväg från Ankarudden på Torö. Vi rundade Öja och Landsort för att sedan leta oss upp genom skärgården. Vår plan att paddla ytterskärgård ändrade vi så fort vi hade rundat Öja och insåg de stora avstånden. Vi ville ha mer närkontakt med skärgården. Den längsta överfarten blev ca 11 km.

patric utanför landsort

Patric utanför landsort

Jag föredrar ändå att ligga och paddla relativt långt ut i skärgården. Långt inne så blir det mycket grönska på öarna och mycket flyter ihop. När det öppnade upp sig och vi fick snirkla bland kala skär trivdes jag allra bäst.

tentspot

Vi blandade väldigt fina tältplatser med mindre fina. Den här var en höjdare, Nordost om Ornö.

tentspot

Liksom den här på St Alskär

Under hela turen så var det inga större missöden. Lite skavanker och ömmande kroppsdelar samt någon felnavigering var det ända vi kunde uppbåda. Vi såg mycket havsörn, framför allt de första dagarna i de södra delarna av skärgården. Trots att vi befann oss i industrisemestern så var det ingen trängsel. Längre in i skärgården var det relativt mycket båttrafik och där såg vi även andra paddlare. Längre ut var vi i stort sett själva förutom några segelbåtar.

skyddsområde

Utanför Utö så är det ett skjutfält. Vi blev inte beskjutna utan kunde smyga oss in och ta en fika. På flera platser finns det kvar bunkrar och ankringsplatser för flottan.

Fler bilder finns redan på min nya sajt kayakr.net och där kommer även en mer utförlig beskrivning av turen att komma någon av de närmaste dagarna.