En härlig dag i fjällen! I underbart väder gjorde Patric och jag en topptur till Lillsylen. Kanske var vi först uppe i år? Det var premiärhelg för Sylarnas fjällstation och personalen hade inte varit uppe. Klarblå himmel, – 9 grader och endast lite vind. Himelskt vackert!
Årets första besök i jämtlandsfjällen blev den kallaste fjällupplevelsen. För första gången har jag frusit så jag har haft ont. Det var en häftig och lärorik tur. Temperaturerna var inte extrema men i kombination med ganska starka vindar var kylan minst sagt påtaglig.
Vi planerade att göra den klassiska jämtlandstriangeln mellan Storulvån – Blåhammaren – Storulvån. Tyvärr så var vårt tåg försenat med drygt fyra timmar och vi kom därför iväg sent på eftermiddagen. Halvvägs till Sylarnas fjällstation ligger vindskyddet Spoijme och när vi kom dit visade vindmätaren mellan 15-20 m/s i nästan rak motvind. Solen hade precis gått ner. Ca 15 minusgrader och det började att snöa. Valet var inte så svårt så efter en macka och lite kaffe bar det av tillbaka till Storulvåns fjällstation.
På väg mot Blåhammaren från Storulvån. Fortsatt kallt och blåsigt men medvind.
Patric och Carl vid vindskyddet Ulvåtjärn strax innan den riktiga stigningen mot Blåhammaren startar.
Carl med lite isbildning i skägget.
Vindskyddet Ulvåtjärn
Den var inte många minuter man stod stilla och pustade för då kylde vinden ner oss. Det gjorde verkligen ont efter att ha pausat i vindskydden. Med ca 20 minus och lätt fuktiga (svettiga) som gjorde att vi blev snabbt kalla ökade vi tempot direkt efter våra raster för att få tillbaka värmen.
Vi kom aldrig till Sylarnas fjällstation utan fick njuta av Sylmassivet på avstånd.
Heltäckande klädsel var ett måste så fort det inte var ren medvind. De vita fläckarna dök upp bara på några tiotalssekunder om ansiktet exponerades för vinden. Patric ser ut att tillhöra Polisens insatsstyrka.
Ankomst till Blåhammarens fjällstation
Blåhammarens fjällstation är den högst belägna fjällstationen i Sverige (1086 möh) och samtidigt den minsta.
På Blåhammarens fjällstation finns bastun med den finaste utsikten.
Det var premiärhelg för säsongen på Blåhammaren. Förutom oss hade det även dykt upp en kille från nederländerna som gick på Snöskor. De hade inte fått igång värmen ordentligt. Det har inte snöat lika mycket som det brukar så de hade för lite isolerande snö i den kalla vinden. Det var 9 grader i matsalen när vi åt middag. Köket på Blåhammaren går verkligen inte av för hackor. Det serverades trerätters middag på lördagskvällen som smakade utmärkt och det var mycket bra service.
Snabbt mössbyte i minus 25 grader med lätt motvind. Det största problemet på tillbakavägen var att våra skidglasögon frös igen.
Det är en fin platå högst upp vid Blåhammaren, efter de första kilometrarna såg går det sedan nästan utför hela vägen till Storulvån och det är mycket lättåkt.
Idag blev det säsongspremiär för att åka långfärdsskridskor. Vi åkte ut till Vedhall som ligger strax norr om nordre Älvs mynning. Det blev en verklig kanondag. Jag är inte särskilt vass på skrillorna så jag hade fullt upp att hänga med de stora grabbarna. Dubbelpiken fungerar utmärkt som stavar. Det underlättar. Dagen startade lite dramatiskt när Johan gick igenom efter endast ett par minuter. Vi ändrade planerna något och bytte fokus eftersom havsisen var lite tunn där vi hade tänkt åka ut. Jag har inte åkt på havsis tidigare men de kalla dagarna har gjort att isen har frusit långt ut och jag hoppas verkligen kunna komma ut snart igen.
CJ, Johan och Patric skiner ikapp med solen. Det kändes tryggt att ha med CJ som har åkt en hel del på ostkusten.
Fikapaus
Skeppsvrak som vi studerade närmare.
I år blev det en hel veckas vistelse på fjället. Givetvis hör det traditionen till att bli inblåst. Till skillnad från de senaste åren så blev vi i år inblåsta på Helags fjällstation istället för Sylarna. 31,5 m/s var toppnoteringen under dagen. Vädret i övrigt under veckan var inte heller det bästa men vi hade ett par fina dagar i alla fall. Jag har också prövat att sova i tält under vissa mindre goda förhållanden. Aktot fick bekänna färg.
Patric på väg mot Sylarna i snålblåsten
Några hurtiga typer i gänget tog sig upp till lillsylen. Åsa, Patric och jag satte oss och fikade halvvägs upp istället. Nja, kanske en fjärdedel upp är mer korrekt.
Eftersom jag ändå släpade med mig tält, sovsäck och liggunderlag x 2 för att tälta så kände jag mig tvungen att tälta. Jag passade på natten då vi var inblåsta på Helags. Vinden hade mojnat något under kvällen och jag tror att medelvinden låg runt 15-17 m/s när jag kröp ner i sovsäcken. Temperaturen var inga problem men jag vaknade ett par gånger av vinden som slet ordentligt i tältet. Det blev bara en natt i tält under veckan. Jag kan absolut tänka mig att göra om det men vill gärna ha mindre blåst och lite torrare väder.
Åsa E och Patric på väg till Helags från Sylarna. På förmiddagen hade vi helt ok väder men allteftersom vi kom närmare Helags tilltog vinden och snöande ökade.
Vårt gäng bestod som mest av 20 personer som till slut var utspridda runt om på olika fjällstationer och fjällstugor pga väder, skavanker, förkylningar och olika resrutter. Min rutt blev Storulvån – Sylarna – skiddag vid Sylarna – Helags – inblåst på Helgas – Vålåstugorna – Stendalsstugorna – Storulvån – Balkongen på Storulvån. Jag har varit lite klen i en fot och har klagat mig fram över fjället. Stort tack till Lisa som försett mig med diklofenak.
Johan, Anna och Helena är på väg i en av utförslöporna mellan Helags och Vålåstugorna
Anna njuter av solnedgången vid Vålåstugorna med utsikt över Gruvsmällen, 1246 m.
Jämtlandsfjällen är verkligen fantastiska och jag är mycket lockad att åka tillbaka redan om några veckor för att njuta igen.
Kanske blir det Getryggen vid Storulvån i slutet av April. Randonéekurs? Kitekurs? Det ser härligt ut i alla fall.
Det börjar dra ihop sig för vinteräventyr i Jämtlandsfjällen. I år blir vi ett riktigt stort gäng som kommer att försöka oss på att åka skidor på tvären. Totalt så blir vi 21 stycken som samordnar och möts på Sylarna nu på söndag. Förhoppningen inför veckan är givetvis trevliga naturupplevelser, många skratt och förhoppningsvis topptursförsök på Sylarna och Helags. Med min svindel så kanske jag inte kommer så högt men jag vill gärna försöka.
Martin leder följet under vår fjälltur 2008. Jag tror att vi är på väg från Sylarna till Gåsen?
Jag har idag gått igenom min packlista och vägt in nya prylar. Erik som ska med gjorde det för några dagar sedan och presenterade en snygg tabell.
Min totalvikt utan mat och dryck hamnade på 15 456 gram. Då är skidor, pjäxor, stavar samt kläder jag har på mig inräknat i vikten. På ryggen väger jag in på 6 211 gram utan mat och dryck. Jag kommer att lasta på lite mat och dryck men jag räknar med att bunkra upp efter hand på fjällstationer och stugor. Kanske är jag inte den mest smultronluktande killen som kommer in på stugorna.
Igår blev jag lite sugen på att ta med mig Aktot och tälta. Det skulle vara en bra smygstart för min vinterfjälltältningskarriär. Samtidigt skulle jag få ha eventuell odör för mig själv ;) Då ökar givetvis vikten något för tält 1560 gram, sovsäck 965 gram och liggunderlag 400+400 gram. Förmodligen måste jag byta upp mig till större ryggsäck också men den behöver inte bli speciellt mycket tyngre (klättermusens Arvaker 60l).
Vintern börjar pocka på uppmärksamheten precis när man börjar tycka att nu ska våren komma. Den mörka trista perioden börjar ändå ta slut. Det är nästan ljust när man går till jobbet och det var dagsljus när jag slutade idag. Kylan var påtaglig idag och ska visst hålla i sig. Kanske blir det skridsko till helgen. Sommarn kan helt plötsligt vänta. Jag börjar längta till årets fjällresa som i år kommer att vara vecka 14. Vi är ungefär 14 stycken som ska med. Förra året var vi ett härligt gäng och större delen av dem ska med i år också vilket känns väldigt kul. Hoppas på omväxlande väder, fina utförsåkningar och ett par toppturer.
Martin, Johan och Boel på toppen av Stora Härjångsstöten i alldeles rätt anda! Helags, Sveriges sydligaste glaciär, i bakgrunden. Förhoppningsvis klipper vi Helags i år :)